Reduktionismidén inom vetenskap

En viktig poäng i den här boken är också att Marmot trycker på att man inte får förväxla förklaringar på individnivå med förklaringar på grupp- och samhällsnivå. Genetiska faktorer har stor betydelse när man ska försöka hitta riskfaktorer för hälsa hos en individ. Däremot kan gener inte förklara varför det sker stora förändringar i folkhälsan under en ganska kort period (som t.ex. i Ryssland under de stora politiska omvälvningarna under senare år). Man måste alltså tänka annorlunda när man studerar individer jämfört med när man mäter hälsan och dess variationer i en hel befolkning.

Töres Theorell

I Töres efterord till Michael Marmots Statussyndromet går det att finna ett utmärkt exempel på hur idén av reduktionism och varför en behöver skilja på förklaringar på individnivå och förklaringar på högre nivåer av aggregering, översatt till ekonomi går det att jämföra med att en inte kan förklara fenomen på olika stora marknadsnivåer utifrån förklaringar av individer. Reduktionsidén och den metodologiska individualismen inom neoklassisk teori är en besatthet med att förklaringar ska utgå ifrån eller vara förankrade i modeller utav individen. Det ses som det giltiga sättet att studera fenomen medans idén av reduktionism redan har förekommit bland andra vetenskaper men övergetts efter att de förstod att de inte fungerade pga vad som kallas ”uppkommande” egenskaper. När en aggregerar en mängd enheter kan det i summerandet utav dem uppkomma nya egenskaper som skiljer sig från dem en observerat hos de individuella delarna. Det gick alltså inte att förklara det hela utifrån dess delar då exempelvis storleken på helheten kunde vara betydande och leda till att nya egenskaper uppkom. Tanken är dock kvar inom ekonomin och är bakomliggande för neoklassikers sätt att utforma modeller, studera fenomen och vad förklaringars utgångspunkt bör vara.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s