Kapitalistisk etik, bortglömd planet

Ekonomi behöver inte betyda slit och släng, producera något som inte håller med tiden för att kunna sälja ännu mer, producera uppdateringar och skapa trender för att sälja mer, utan att stanna upp och tänka vart råvarorna till allt detta kommer ifrån, vart de tar vägen när det slängs, eller vilkas arbete det är under vilka förhållanden som lett fram till att du ska kunna använda din vara i mindre än ett år för att sedan slänga den och ersätta den med någon snarlik kopia.

”Take what you need and leave the rest.” Om denna insikten ändå kunde finnas i västvärlden där vi istället drivs av en kapitalistisk etik där mer alltid är bättre. Vi överanvänder våra resurser vilket ironiskt sätt gör att vi själva utplånar deras förnybarhet. Vi använder resurser i en sådan takt att vi med tiden får mindre och mindre resurser, fiskebestånden minskar, medans mängden plast i haven om ett par år kommer vara större än mängden fisk om vi fortsätter på samma bana som vi gör idag. Vi måste lära oss att komma i kontakt med naturen igen, något vi kan lära oss från ursprungsbefolkningar som aldrig tappat det. Vi har mycket att lära från dem.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s