Teori eller fakta, vad gör något sant?

Traditionally, economists have put the facts in a subordinate role and theory in the driver’s seat. Plausible-sounding theories are believed to be true unless proven false, while empirical facts are often dismissed if they don’t make sense in the context of leading theories.

Noah Smith

Annonser

Matematiken inom ekonomin

Läs Levinovitz utmärkta artikel om problemen med matematiken som används inom ekonomisk teori och hur den ger den ett sken av vetenskaplighet som den inte förtjänar. Gång på gång misslyckas teorierna att beskriva verkligheten, vilket borde vara deras mål. Trots detta förtrollas människor av de säkra slutsatserna och resultaten matematiken hjälper ekonomerna att ge inom deras modellskapelser, slutsatser och förutsägelser som allt för ofta inte har något att säga om verkligheten utan enbart beskriver den lilla modellvärlden ekonomen byggt på antaganden utan någon som helst relation till verkligheten. Om någon förändring ska ske för att nationalekonomi ska kunna utvecklas måste en ta itu med dessa allvarliga brister, för detta är Levinovitz artikel en bra start att börja.

If overhauling economics depended solely on economists, then mathiness, conflict of interest and sunk-cost bias could easily prove insurmountable. Fortunately, non-experts also participate in the market for economic theory. If people remain enchanted by PhDs and Nobel Prizes awarded for the production of complicated mathematical theories, those theories will remain valuable. If they become disenchanted, the value will drop.

Alan Jay Levinovitz


Vad alla ekonomer borde veta om produktionsfunktionen

I utbildningen av nationalekonomer används funktionen flitigt utan att studenter ens får höra om den litteratur som finns om problemen med aggregerade produktionsfunktioner och under vilka förhållanden de ens skulle vara möjliga. Något som i litteraturen kallas för Cambridge kapitalkontroversen och Aggregeringsproblemet har försvunnit från utbildningen där en helt enkelt lär sig att tillämpa produktionsfunktionen utan att få kännedom om dess teoretiska grund, ifall den är rimlig eller inte. Hela situationen fångas med ekonomen Alan Kirmans citat där han påpekar om att ekonomer är ”not even concerned over the sea-worthiness of the vessel in which they are sailing” (Kirman, 1989). Denna anmärkning är alldeles för sann när det gäller produktionsfunktionen plats inom nationalekonomin där det är hög tid att ekonomer gick tillbaka till litteraturen som finns om kapitalkontroversen och aggregeringsproblemet, den energin och tiden som läggs på produktionsfunktioner är alldeles för stor för att inte ta litteraturen kring dess problem på allvar. Här är exempel på 3 artiklar som alla studenter och forskare i nationalekonomi därför borde läsa och ta till sig om produktionsfunktioner:

AGGREGATE PRODUCTION FUNCTIONS – A PERVASIVE, BUT UNPERSUASIVE, FAIRYTALE
Franklin M. Fisher

AGGREGATION IN PRODUCTION FUNCTIONS: WHAT APPLIED ECONOMISTS SHOULD KNOW
Jesus Felipe and Franklin M. Fisher

Putting an end to the aggregate function of production… forever?
Bernard Guerrien and Ozgur Gun


Ekonomer och matematiken

Matematik kan vara användbart för ekonomer när det används på rätt sätt, det finns dock väldigt stora frågor över dess roll inom nationalekonomin och framförallt över den vikt det ges för utbildningen av studenter.

År 1988 satte the American Economic Association upp en kommission som bestod utav några av de mest väletablerade ekonomerna inom ämnet som skulle granska nationalekonomiutbildningarna i USA. Vad de kom fram till var bland annat att de uttryckte en rädsla över att ””graduate programs may be turning out a generation with too many idiot savants skilled in technique but innocent of real economic issues”

En av medlemmarna i kommissionen kommenterade även att ”Both students and faculty find economics obsessed with technique over substance . . . the many macro and micro theory exams the Commission examined . . . tested mathematical puzzle-solving ability, not substantive knowledge about economics  . . . Only 14 percent of the students report that their core courses put substantial emphasis on ‘applying economic theory to real-world problems’.”

Tyvärr är detta ett stadie som utbildningen även i Sverige är fast i nästan 30 år efter kommissionens granskning, studenter lär sig fortfarande mer om matematiska tekniker än vad de gör om hur ekonomier fungerar i verkligheten. Lyckligt nog finns det en studentrörelse som arbetar aktivt för att förändra utbildningarna, något nationalekonomi institutionerna visat sig vara ovilliga att göra själva. Det som lärs ut till studenters irrelevans är något som har konsekvenser för människorna som påverkas utav de rådgivningarna ekonomer ger till politiker, eller genom att inte argumentera emot dem ger dem ett tyst medgivande. Det är därför inte bara en fråga om akademisk hederlighet och strävan efter att göra nationalekonomiutbildningarna så relevanta som möjligt för problem som behöver lösas i verkligheten, det är även en fråga om demokrati och moral.

Läs mer citat från vad nobelpristagare i ekonomi har sagt om fokuset på matematiken här

http://www.feed-charity.org/economics-and-mathematics.htm

 


Demokrati

Carlins beksrivning må stämma men hans pessimistiska framtidstro över att ingenting kommer att förändras är felaktig, den kan även sägas vara antidemokratisk eftersom den inte uppmanar till handling utan leder en till att knyta näven i fickan. Problemet är att han kommer då att tjäna de intressen han själv kritiserar genom att immunisera dem från möjligheten till förändring. För om en som honom utgår ifrån att ingenting kommer att förändras varför då ens försöka göra något åt det? Det utesluter all form av försök att skapa en bättre värld redan från starten, ett missnöjt accepterande över att världen inte är som en önskar blir vad som är kvar. Samtidigt som vi vet att mycket har förändrats och att världen inte är densamma idag som den var för 50 år sedan. En fråga är då varför skulle det vara omöjligt till förändring inom även ekonomin?

För att det som Carlin beskriver ska fortsätta krävs det alltid att människorna accepterar, följer och inrättar sig i den ordningen. Den måste dag för dag reproducera sig självt för att existera, det finns inget givet med den. Om människor inte längre skulle tolerera eller acceptera det som är finns det plötsligt en öppning för förändring. För den som på allvar är intresserad av värden som demokrati skulle jag istället rekommendera budskap likt detta


Piketty om nationalekonomin

Från introduktionen i Kapitalet i det tjugoförsta århundrandet där Piketty ger sin syn på situationen inom nationalekonomin idag.

To put it bluntly, the discipline of economics has yet to get over its childish passion for mathematics and for purely theoretical and often highly ideological speculation, at the expense of historical research and collaboration with the other social sciences. Economists are all too often preoccupied with petty mathematical problems of interest only to themselves. This obsession with mathematics is an easy way of acquiring the appearance of scientificity without having to answer the far more complex questions posed by the world we live in. There is one great advantage of being an academic economist in France: here, economists are not highly respected in the academic and intellectual world or by political and financial elites. Hence they must set aside their contempt for other disciplines and their absurd claim to greater scientific legitimacy, despite the fact that they know almost nothing about anything.

The truth is that economics should never have sought to divorce itself from the other social sciences and can advance only in conjunction with them. The social sciences collectively know too little to waste time on foolish disciplinary squabbles. If we are to progress in our understanding of the historical dynamics of the wealth distribution and the structure of social classes, we must obviously take a pragmatic approach and avail ourselves of the methods of historians, sociologists, and political scientists as well as economists. We must start with fundamental questions and try to answer them. Disciplinary disputes and turf wars are of little or no importance. In my mind, this book is as much a work of history as of economics.

Thomas Piketty


Utibldning och insocialisering